Jordbruk & Miljö

Miljöarbetet på gården och bland lantbrukarna i området har pågått under många år. När "Greppa Näringen" kom till, var det för oss själklart att gå med.

Greppa Näringen är ett projekt mellan LRF och staten (Jordbruksverket) och det går ut på att minimera läckaget av näringsämnen att dokumentera och analysera, så man är säker på att man bara tillför den näring som grödan tillgodogör sig. Inget kan växa utan näring, så därför räknar man på hur mycket växten behöver, hur stor skörd man beräknar få och vad man får. Då får man ett + eller - värde på kväve och fosfor. Att nå ett exakt 0-värde är svårt, men att komma till ett värde så man tar ut lika mycket som gått in är jätteviktigt för att minimera näringsläckaget. Detta gäller för all odlig, vare sej det är konventionellt eller ekologiskt, eller om man odlar efter den antroposofiska läran.

När man går med i Greppa Näringen börjar man med en markkartering, som närmast kan beskrivas som ett blodprov hos oss. Man insamlar ett stort antal jordprover som sedan analyseras. Analyserna visar lerhalt, fosfor, kalium och andra näringsämnen samt PH-värdet på de olika områdena. Detta läggs in i "kartor" i en databas och ligger sedan till grund när vi lantbrukare brukar marken.

Strukturkalkning är ytterligare en metod för miljöarbete .Kalken är en blandning av bränd och släkt kalk och gör jorden porös och lättarbetad. På så sätt minimerar vi fosforläckaget vilket i slutändan gynnar östersjön. Fn. kalkar vi med 6-7 ton strukturkalk/hektar. Kalken skall nedbrukas till 15-20 cm djup, 2 gånger i korsande körning inom 24 timmar. F.n. kan bara de konventionella odlarna använda sej av den här metoden. De ekologiska odlarna har inte tillgång till denna miljöförbättring då KRAV's regler inte tillåter det p.g.a. av kalken är processad.

När man odlar tex. vete som skall bli till mjöl, vill man ha så bra kvalitet som möjligt. För att få rätt proteinhalt använder vi oss av en N-sensor när vi gödslar. Sensorn sitter på traktorns hyttak, och är kopplad till en dator som i hytten. N-sensorn läser av färgen på grödan, och styr i sin tur öppningen på gödningsspridaren. mörk färg=mindre gödsel, ljus färg=mera gödsel. På så vis får rätt mängd gödsel, vilket i sin tur ger mindre växtnäringsläckage. Vilket i sin tur ger bättre ekonomi, eftersom man inte lägger ut gödsel i onödan.

Vi använder oss även av GPS som sitter i hytten, vilket är en stor tillgång vid växtskyddsarbete m.m.

 

Kväve sprids med N-sensorn

 

Kväve sprids med N-sensorn

 

Traktorn använder GPS för maximalt utnyttjande  

 

Traktorn använder GPS för maximalt utnyttjande

 

Kalkspridningen styrs via en fil och GPS